ursäkta röran..
fytt i grisen
Det var inte mer än 3-4 meters vågor, men en liten katamaran kan flyga en hel del i vertikal led.
Det dröjer lång tid innan jag köper en hamburgare igen.
Och Tide har förlorat en möjlig blivande kund på expressfärjan mellan Bergen och Stavanger.
Det var historien om mitt livs första sjösjuka.
Landkrabba.
Efter en god natt med tom mage vaknade jag hemma hos Andrés föräldrar idag med en lustig känsla av att vara bakis utan att ha druckit alkohol. Det kom sig med lite frukost dock. Idag blir det shopping på Vågen, lite spinning och styrketräning med Maren och förhoppningsvis oxfilé. Solen skiner.
nigiri och maki
Har varit i farten dom senaste dagarna. Dragit mig upp från soffan och bort från datorn och faktiskt hittat på saker. Förkylningen vill inte ge sig, men nu skiter jag rent ut sagt i det. Var på gymet ett tag idag ändå. Och tog en ordentlig promenad hem från jobbet igår.
Sjukt spännande handbollsmatch i söndags. Tänk att man kan få hjärtklappning för Norge, är ju inte ens mitt land ju ;-)
I måndags myste jag och Jonna med en härlig middag på Bröd och Vin och sedan bio. The Spirit blev det. Sjukt speciell, men sjukt snyggt gjord. Och det är alltid mysigt med bio. Och smågodt.
Igår var det ju spännande igen. Men det gick inte som vi ville direkt. Typiskt Norge. Och så ska det vara svenske Robert Hedin som står vid rodret. Men men, skönt att Polen gick vidare istället för Tyskland iaf. Jonna kom hit efter ännu en innehållsrik dag på jobbet och joinade på lasagnemiddag och match. Jarle kom också med lite frukt och Ida efter badet i halvtid. Blev morotsstavar och dip. Precis som i fredags när jag och Sofie hade lite filmkväll här.
Idag var jag och André på stan när skola och jobb var slut. Shoppade lite för att sedan äta det godaste jag ätit sedan Andrés mamma gjorde oxfilé till oss. Men den här gången var det sushi; nigirizushi och makizushi, på restaurangen Soho. Supergod soppa till förrätt som passade perfekt i det ruggiga kalla fuktiga blåsiga vädret vi har. Och en magisk chokladmousse till efterrätt. Vilken onsdag. Snacka om lill-lördag.
Sen så har jag förstås jobbat. Varje dag sedan jag började förra måndagen. Och jag får ledigt först på lördag, men hade säkert kunnat få jobba då också om jag inte sagt nej. Men då ska vi till Stavanger och Sandnes igen, ska bli superhärligt! Vi åker ner fredag eftermiddag. Hoppas på att hitta mina drömskor på lördag som jag spanade in på Vågen i höstas.
Gud så folk är sjuka nu förtiden. Bra för mig om det ger mig mer jobb förstås. Men synd för Gustav som alltid drabbas! Krya på dig.
Och så är jag ju sjukt stolt över dig irrebirre.
world wide web
Saker och ting börjar röra på sig. Eller här är jag ju fortfarande, kvar i bergen förstås - men jag har fått jobb, två stycken till och med. Numera kan jag kalla mig assistent-vikarie på Engensenteret sykehjem och fast anställd på Knappen avlastningsstjeneste. På Engen tar jag hand om gamla dementa och sjuka människor, dom är bara för goa en del av dom. Startade med upplärning i måndags, fram till igår, och har redan fått jobb resten av veckan. Så; sju dagar i rad till att starta med. Men hoppas det blir mer! Och tidigare idag var jag på intervju på Knappen. Tre timmar senare hade jag visst fått jobb. Det är varannan helg i ett avlastningsboende för barn med autism. Alltså något jag jobbat med tidigare. Och vet att jag trivs med. Och så får man vara där på helgerna när man gör allt det roliga; åker på utflykter till gympasalar och badhus eller går ut i regnet och leker och när det alltid blir god middag :-) Känns tryggt med något fast också eftersom det säkert kan variera med arbetsbehov på Engen.
Hade ju egentligen hoppats på ett fast helgjobb på Sandviken sjukhus, som ligger på fem minuters gång-avstånd från oss, men dom skulle inte bestämma sig förän i början av februari, så dom får nej från mig i så fall, nu när dom inte var först ute. Jag kan ju inte jobba varje helg liksom. Fast man kan ju aldrig veta om jag hade fått jobb där. Men visst får man en magkänsla redan på intervjun? Eller är det bara jag? som har varit på minst 20 arbetsintervjuer det senaste halvåret. Rutti. Hur som helst är jag kanske inte mogen till att ta hand om schizofrena och mano-depressiva weirdoes på ett mentalsjukhus.
Sen så är jag dunderförkyld också. Men det försöker jag inte låtsas om. André var sjuk i en hel vecka. Riktigt dålig. Men nu är han i Oslo på konferens till lördag. Tur att jag fick jobb så jag slipper sitta hemma ensam.
Uppfyllde ett av mina nyårslöften igår. Köpte 6-månaders medlemskort på treningssenteret. Eller gym hette det visst på svenska. Har några till löften, men alla tänker jag inte berätta om. Eller ett kan jag avslöja: ny design till bloggen. Come on, get your ass up Liza Minelli!!
föresten..
okej
Men en underbar julledighet har jag haft, lite för kort bara. Så jag hann inte träffa alla jag ville. Och jag hann aldrig börja få långtråkigt. Så nu längtar man ju tillbaka till moderlandet en del.
Men såklart är jag tillbaka i regnet här, och inte speciellt deppig över det den här gången.
Blev en lååång innebandydag i lördags, från halvnio på morgonen till fem morgonen efter. Typ lika länge som jag och irre var igång förra måndagen. Eller "igång" och "igång", det beror på vem du frågar ;-) hahaha...
Fick sätta mitt första mål i den första matchen i lördags men en superförklyning gjorde mig en hel del reducerad. Och sen fick man shejka lite ass på metro, men jag håller med Jonna, varför ska alla här vara så seriösa när man dansar, kan man inte fuldansa lite på krogen? Jo, jag kan :-)
Och sen, det bästa av allt, så kom ju André hem igår. Men surt att han blir sjuk så fort han ska träffa mig så jag inte kan pussa på honom så mycket som jag vill.
snart, när jag får all min fritid som jag tänkte jag skulle ha, så ska jag sminka dig lite, lilla bloggen.
